Eftersom allt snöande omöjliggör hundjakt blev det åter en helg med skidåkning och studsarn på ryggen.Eftersom fågeljakten gått lite ont för mej i januari så tänkte jag ta sista chansen idag. Termometern visar -19 när jag lämnar bilen men solen värmer faktiskt lite grann och det är vindstilla så jag ser fram mot en fin dag.Efter ca en timmes åkning ser jag en svart prick ungefär 600m bort en snabb koll i kikarn visar att det är en tjädertupp,i skydd av skog så börjar ansmygningen. Efter 200m bland täta myrtallar så åker jag rätt på en annan tupp men vi ser varann samtidigt och han tar till vingarna direkt.Jag avancerar fram mot öppningen där jag bedömer att "min"tupp sitter väl framme där så ser jag att han har sällskap av ytterligare en tupp i tallen brevid, avståndet är fortfarande drygt så jag smyger in i ungskogen och efter ytterligare 100m är jag framme.Någon avståndsmätare har jag inte men jag bedömer det till 140m till tuppen. Med benstöden utfällda så ligger korset där det ska och jag kramar avtryckaren, i ett moln av fjädrar virvlar hann ner ur tallen jag ser att den andra sitter kvar med sträckt hals men jag tycker det räcker med en tupp.Jag kollar med astron avståndet till tallen när jag går fram 147m! Det var lätta kilometrar tillbaka mot bilen och ett trevligt avslut på toppjakten för den här säsongen.Nästa gång jag skriver ska jag berätta om tillökningen i vår familj.